Vår gamla "bondepraktika
eller väderbok" är utan tvivel, åtminstone
till namnet, bekant för de flesta.
Tillkommen efter tyska mönster var bondepraktikan under
långliga tider en av vårt lands mest spridda och
omtyckta folkböcker. Innehållet utgörs till
stor del av väderleksspådomar och omtyckta förutsägelser
om årsväxten, av vilka många säkerligen
är hämtade ur grekiska och romerska spådomsböcker,
medan andra har sin källa i medeltida munkrim om väder
och vind, i stjärntydarnas skrifter o.d.
JANUARI
Om januarikölden mildras, kommer snö, men faller
dagg och dimma, kommer tö.
Är månadens början och slut vackra, kan
man hoppas på ett gott år. Dansar myggen, blir
det svårt foder år. Är januari varm, blir
skörden arm. Om gräset växer i januari, blir
det så mycket sämre, när det börjar
växa. Mycket regn i januari ger ingen välsignelse
av nästa skörd. Så länge lärkan
sjunger före kyndelsmässodagen (den 2 februari),
så länge tiger hon efter denna dag. Dimma i januari
ger en våt vår. Om det är dimmigt från
jul till heliga tre konungars dag (trettondagen), blir det
mycket sjukligt under året. Åska i januari bebådar
ett fruktbart år, men även storm och krig.
Märkedagar under januari månad:
Nyårsdagen (den 1). Det är en gammal tro, att
allt som denna dag händer någon kommer att ske
under det påföljande året. Om solen skiner
klart eller himlen är röd på nyårsdagens
morgon, betyder det oväder och krig. Lika många
dagar nyårsnyet döljs under molnen. lika många
dagar ska säden ligga i jorden, innan den kommer upp.
Om aftonstjärnan (Venus) går före nyet,
bebådar det god årsväxt, men går
nyet före aftonstjärnan betecknar det dyr tid.
" Vincentiusdagen (den 22). Om denna dag är klar,
betyder det god Årsväxt.
FEBRUARI
Om februari är mild, kan man vänta många
frostnätter när våren kommer. Starka nordanvindar
i februari bebådar Guds välsignelse i bondens
lador. Klart och torrt fastlag betyder gott spannmåls
år. Om solen skiner tidigt i fastlagen, ska allt som
sås växa frodigt. Är myggen talrika i denna
månad, ska den nästkommande utrota dem. Ju stormigare
det är vid kyndelsmässan, desto vackrare år.
Så länge lärkan sjunger före kyndelsmässan,
så länge tiger hon också efter den. Om
istapparna är långa under fastlagsnatten, blir
linet långt.
Märkesdagar under februari:
" Kyndelsmässodagen (den 2). Snö denna dag
varslar om snar sommar (jfr januari).
" Ansgariusdagen (den 4). Om denna dag är regnfri,
blir det ett vackert år.
" Doroteadagen (den 6) Vid Doroteatiden faller den
mesta snön.
" "S:t Peders dag" (den 22). Om det fryser
S:t Peders natt, då ska det därefter frysa i
30 nätter.
" Mattiasdagen (den 24). Storm på denna dag gör
sjöarna rena.
MARS
På en torr mars följer vanligen en vacker vår.
Efter kalla nätter kommer våta dagar eller dagar
med snö och köld, som dock inte blir långvariga.
Hörs åskan i mars kan man vänta snö
i maj. Dagarna omkring vårdagjämningen (den 21
mars) är vanligen stormiga.
Mycket dimma i mars, mycket regn vid midsommartiden. regn
i mars ger även regn i juli. Så mycket dagg,
som faller i mars, så mycket rimfrost blir det efter
påsk och i september. Om göken gal, storken bygger
och vildgåsen kommer i mars, kan man hoppas på
en vacker vår. Vad mars inte vill, vill säkert
april. Är mars trogen vid plogen, håller april
honom åter still. Mars snö gör frukter ve.
Marsblom är inte bra, aprilblom är halvbra, majblom
är helbra. I början och slutet serverar mars sitt
gift.
Märkesdagar i mars:
" Fyrtio martyrers dag (den 9). Sådan väderleken
är denna dag, sådan fortfor den att vara i 40
dagar.
" Gregoriusdagen (den 13). Dåligt väder
på denna dag bebådar, att ingen frost mer kommer
på marken.
" Josefdagen (den 19) Om denna dag är klar och
vacker, betyder det ett fruktbart år.
" Benediktusdagen (den 21). Regn denna dag bådar
mycket våt vår.
" Vårfrudagen (Marie bebådelsedag, den
25). Är dagen klar, lovar det gott år. Fryser
det natten till denna dag, blir det frost i 40 nätter.
APRIL
Inträffar varm och torr väderlek under första
och andra tredjedelen i denna månad, kan man nästan
säkert vänta kallt och regnigt väder under
den sista tredjedelen. Om april blåser i sitt horn,
så blir det en god skörd av korn. Mars torr,
april våt och maj kall fyller bondens lador all; men
april torr och ren är bonden till stort men. April
varm, maj sval, juni våt är något att glädjas
åt. En torr april är inte vad bonden vill; men
aprilregn ger frukterna hägn. Aprilsnö är
så gott som fåragö. På en våt
april följer en torr juni. Klart månsken i april
skadar fruktblommorna. Om tordyveln i den första vårtiden
har löss under hakan, då är denna tid den
bästa för att bruka jorden. Ligger grodrommen
om våren i djupt vatten, följer en torr och varm
sommar, men ligger den vid stranden eller annars på
grunt vatten, är en våt sommar att vänta.
Märkesdagar under april:
" Palmsöndagen Är det klart väder denna
dag, får kornet god växt det året
" Långfredagen Regnar det på denna dag,
har man att vänta en torr sommar.
" Påskdagen Om denna är regnig, blir det
litet foder, men är den klar blir det gott bete och
mycket smör.
" Tibertiusdagen(den 14). Det nedan, som kommer efter
första sommarnyet eller efter Tiburtius, kallas kråknedan.
Då är det bra att täcka hus, ty taken rivs
inte ned av stormen. Regnar det i kråknedanet, växer
det mycket ogräs.
" Markusdagen (den 25) är vanligen kall
MAJ
Om det regnar mycket i maj, blir det litet regn i september
och tvärtom. Dagg och kyla om aftnarna bringar ett
gott foder år. Åska i denna månad betyder
inte gott år. Sval maj ger bonden mycket hö i
ladorna (jfr april). En varm maj göder kyrkogården.
En bisvärm i maj är lika mycket värd som
ett lass hö. Våt pingst gör en fet jul,
men pingstdagsregn är sällan gott. På våt
maj följer en torr juni.
Märkesdagar i maj:
" Philippusdagen (den 1). Tre nätter före
denna dag och de tre närmaste efteråt utgör
tillsammans med Philippus' natt de s.k. "Ludde nätter",
vilka sålunda är sju. Hörs åska då,
blir det ett fruktbart och gott år.
" Servatiusdagen (den 13). Efter denna dag får
man varken snö eller frost.
" Eriksmässan (den 18). "Om Erik kommer med
ax, så kommer Olle (den 29 juli) med kaka.
" Urbanusdagen (den 25). På denna dag väntas
storm och oväder. Om inte all höstråg gått
i ax Urbanus' dag, blir det ett hårt år.
JUNI
Följer på en våt maj en våt juni,
kommer sannolikt en våt sommar. Åska i denna
månad bådar en regnig sommar, men en rik skörd.
Om nordlig vind ofta blåser, kan man hoppas på
ett gott år. Juni motsvarar i fråga om väderleken
i allmänhet december. Är juni mild och våt,
blir även december sådan. Regn midsommartiden
är alltid långvarigt. Att be om regn före
midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan.
Sådan väderleken är fyra dagar före
och efter sommarsolståndet (den 21 juni), sådan
blir den ända till Mikaeli (den 29 september).
Märkesdagar i juni:
" Trefaldighetssöndagen. Är vädret klart
på denna dag, betyder det ett gott år.
" Salomondagen (den 8). Om det regnar denna dag, kommer
det att regna i fyra veckor efteråt.
" Vitusdagen (den 15) medför vanligen regn.
" Sommarsolståndet (den 21). Se ovan.
" Johannes döparens dag (den 24). Ju mer det regnar
denna dag, desto mindre hasselnötter kommer det att
växa det året. Kornet brukar vanligen arta sig
på samma sätt som nötterna. Vid denna tid
bör ängstarrgräset bärgas.
" Petrusdagen (den 29). Är denna dag mycket varm,
blir det i stället sträng köld på juldagen.
Skiner solen hela Petrusdagen från en klar himmel,
blir förhållandet detsamma på juldagen.
JULI
Regn i andra hälften av juli är gärna ihållande.
Vad juli och augusti inte kokar kan september inte steka.
Åska i denna månad bebådar gott korn år
men stor sjuklighet bland kreaturen. Juli motsvara i fråga
om väderleken januari. Den vecka i juli, som både
i gamla och nya almanackan börjar med Fredrik och Slutar
med Kristina, kallas som bekant, "fruntimmersveckan"
och brukar i allmänhet vara regnig. I denna månad
går "hunddagarna" (rötmånaden).
Märkesdagar i juli:
" Marie besök (den 2). Sådant vädret
är på denna dag, fortfor det att vara i 40 dagar
därefter.
" Margaretadagen (den 20). Regn på denna dag
tycker lantfolket inte om, enär man då väntar
svår bärgning och nötterna skadas. Det heter
skämtsamt: "Greta väter i nöten".
" Magdalenadagen (den 22). Magdalena gråter gärna.
" Emmadagen (den 23) klar och varm men ej kvalmig lovar
ett gott år.
" Jakobsdagen (den 25) varm och klar bådar en
kall jul.
" Sjusovardagen (den 27). Om det regnar denna dag,
kommer det att regna i sju veckor.
AUGUSTI
Vindarna är i denna månad är föränderliga,
åska och regnväder vanliga. Nordanvind i augusti
medför stadig väderlek. Vad augusti inte kokar,
lämnar september ostekt.
Märkesdagar i augusti:
" Laurentiusdagen (den 10) vacker betyder god höst.
" Vårfrudagen (den 15). Om solen skiner klart
denna dag, blir den påföljande veckan regnfri.
" Bartolomeusdagen (den 24) klar bådar vacker
höst.
SEPTEMBER
Oväder i senare hälften av september följs
nästan alltid av starka stormar. Våt september
ger torr oktober. Dimma på aftonen betyder regn på
natten. Faller lövet tidigt från träden,
kan man vänta en vacker efterhöst och milt väder.
Sena blommor i trädgårdarna bådar vacker
höst och lindrig vinter. Efter en rik hummel skörd
blir det stark vinter och gott skördeår. När
björkar och pilar länge behåller sitt löv
grönt uppe i toppen, medan de tidigt fäller det
på de nedre grenarna, kan man vänta tidig vinter
och god vår. Oväder i september varslar om mycket
snö i februari och mars samt god skörd. Åska
i denna månad bådar ett fruktbart år.
Märkesdagar i september:
" Egidiusdagen (den 1). Sådan väderleken
är denna dag, sådan blir den över huvud
taget hela månaden.
" Mikaeldagen (den 29). Om det denna dag blåser
nordlig eller ostlig vind, blir vintern inte sträng.
Mild vinter följer också, om det regnar utan
blåst på Mikael. Regnar det inte denna dag tyder
det på ett torrt nyår. Mycket ekollon vid Mikaeltiden
bådar mycket snö vid jul och stark köld
efteråt. Är ekollonen vid denna tid tomma och
våta, inträffar en mild vinter. Om flyttfåglarna
inte drar sin kos före Mikael, betyder detta lindrigt
väder åtminstone till jul.
OKTOBER
Mycket frost och snö i oktober bådar milt väder
i januari. Oväder i oktober låter vänta
en ostadig vinter. Att träden blommar ännu en
gång är tecken till en lindrig vinter. Sitter
löven ännu kvar på träden, är
en sträng och tidig vinter att vänta även
som mycket mask nästa sommar. Är det gott om ek-
och bokollon eller om rönnbär, blir vintern sträng.
Om levern på den s.k. lövgäddan är
bred åt gallblåsan till, men framtill spetsig,
står en sträng vinter för dörren. Gröngölingen
förutsäger väderleken cirka tre dygn i förväg.
Har han ett långt, entonigt läte, blir det vackert
väder; ropar han starkt, blir det regn och oväder;
kommer han in i husen och skriker, blir det än värre.
Då sidensvansen börjar visa sig, kan man vara
säker på, att frost och snö ej längre
uteblir. Domherrens ankomst är ett tydligt tecken till
köld och oftast även till snö. Oktober varm,
februari kall.
Märkesdagar i oktober:
" Gallusdagen (den 16). denna dag bör alla äpplen
vara nedtagna och inhämtade.
NOVEMBER
Åska i november betyder sträng vinter, men fruktbart
år. En sträng och långvarig vinter inträffar,
om juli varit mycket varm, om augusti och oktober varit
ovanligt kalla, om fjäderfän blivit feta höstetiden,
om november har torr väderlek utan frost samt om löven
i denna månad ännu inte fallit av träden.
När bröstbenet i Mårten gås är
brunt, betyder det mer snö än köld; är
det åter vitt, bebådas mer köld än
snö.
Märkesdagar i november:
" Allhelgonadagen (den 1). Enligt gamla bondepraktikan
ska man denna dag skära ett spån av en växande
ek eller bok; är spånet torrt, bådar det
en varm vinter, är det fuktigt, blir vintern däremot
kall.
" Mårten Luthers dag (den 10). Inträffar
denna på en fredag, kommer fodret det året att
föga förslå.
" Mårten biskops dag (den 11). Är det på
"Mårten biskop" mulet dygnet om, blir det
en ostadig vinter.
" Maria offerdag (Heliodorus, den 21). Är denna
dag våt eller dimmig, blir också vintern våt.
" Katarinadagen (den 25). "Katarinavinter"
blir ej långvarig.
" Andreasdagen (den 30). "Andreas-snö"
är skadlig för säden. "Anders slaskar
och julen braskar, Anders braskar och julen slaskar".
DECEMBER
Kall december med mycket snö lovar gott år. Åska
i denna månad bådar storm och regn. Om det är
kallt i månadens början och slut, men milt väder
i dess mitt, följer en långvarig vinter. På
snöår följer rikt år: mycket snö
betyder mycket hö. En ensam skata förkunnar elakt
väder. Grön jul vit påsk (en vårlik
jul bebådar en vinterlik påsk). Om juldagen
inträffar vid nymåne, blir det ett gott år,
enligt minnesversen: "Om juledag i nyet månd'
komma, får vi ett gott år oss till fromma."
Ju närmare nytändningen kommer advent, desto sämre
år bådar det. En våt jul gör tomma
visthus och tomma fat. Är vädret vid jul milt,
varar vanligtvis kölden in på våren.
Märkesdagar i december:
" Nikolausdagen (den 6). Denna dags väder brukar
utvisa hela månadens väderlek.
" Jakobsdagen (den 20). Väderleken före middagen
denna dag anses bebåda den väderlek, som ska
råda före jul, medan eftermiddagens väder
anger väderleken efter jul. Skiner solen på Jakobsdagen,
kan man vänta stark köld, regnar det, blir det
värme och nederbörd.
" Julaftonen och juldagen . En klar julafton, julnatt
och juldag bebådar ett går år, varemot
regn är ett dåligt tecken. Även blåst,
i synnerhet nordan, under denna tid anses båda gott
för äringen.
Infaller juldagen på en söndag, blir det varm
vinter, blåsig vår, het och torr sommar, kall
höst och vinter, god årsväxt.
Infaller den en måndag, blir det medelmåttig,
ostadig vinter, god vår, sommar med storm och oväder,
god höst med riklig frukt.
Infaller den på en tisdag, får man en vinter
med snö och regn, blåsig vår, vår
sommar, torr och varm höst med starka stormar.
Infaller den på en onsdag, blir det hård vinter,
blåsig vår, god sommar och höst.
Infaller den på en torsdag, får man god vinter,
blåsig vår, god sommar och höst, god skörd.
Infaller den på en fredag, får man en jämn
vinter, god vår, ostadig sommar, vacker höst
och fullgott år.
Infaller den slutligen på en lördag, blir det
en ombytlig och bedrövlig vinter med köld och
snö, blåsig vår, god sommar, torr höst
och dyr tid.
De tolv juldagarna (den 25 december - 5 januari). Enligt
bondepraktikan ska man av dessa dagars väderlek kunna
sluta sig till väderleken under hela det kommande året.
Sådant vädret är på juldagen, sådant
blir det också i januari, sådant det är
den 26 december, så blir det i februari osv.
DJUR OCH VÄXTER
När boskapen vid middagstiden söker efter luft,
luktar omkring sig med öppna näsborrar och springer
med svansarna i vädret, då kan man vänta
oväder. Då svinen bär lägerhalm i munnen,
kommer snart regn; vill de inte gå och lägga
sig om kvällen, är också regn i utsikt den
påföljande dagen.
Vidare är regn förvisso att vänta, om hunden
äter gräs, grinar och morrar, är illamående
och illaluktande, samt det kurrar i magen på honom.
Även katten väntar regn, då han tuggar grässtrån.
Är katten klådig i klorna, faller också
snart regn.
När loppor, flugor och mygg är svåra att
sticka, blir det snart regn.
Om myggen dansar flitigt och i stor mängd på
kvällen, kan man däremot vänta vackert väder
påföljande dag. Likaså blir nästa
dag gärna regnfri, då tordyvlarna flyger och
surrar om aftnarna.
När spindlarna väver flitigt ute, tyder det tämligen
säkert på stadigt vackert väder, men slöar
de, betyder det dåligt väderlek. Arbetar de under
regn, blir regnet inte långvarigt. Myror, getingar
och spindlar bereder sina bon för en annalkande storm
många timmar i förväg. Ett bi överraskas
aldrig utanför sin kupa av en regnskur.
När svalorna om aftnarna flyger så högt,
att man knappast kan se dem, blir nästföljande
dag vanligen vacker. Flyger de däremot så lågt,
att de nästan piskar jorden eller vattnet med sina
vingar, då är regnet inte långt borta.
Då skatorna bygger sina bon högt, blir sommaren
regnig, men bygger de lågt, är en vacker sommar
att vänta.
Om gäss och änder, tama eller vilda, samlar sig
tätt tillsammans och badar mycket, väntar de regn.
Låter bofinken höra sig tidigt före solens
uppgång, bådar det också annalkande regn.
Om gröngölingens läte ägt, kan man vänta
vackert väder; då han skriker högt, blir
det oväder och nederbörd.
När grodorna kväker starkt eller visar sig i ovanligt
stort antal, har man snart våtväder.
Finns blommor på träden sent om hösten,
betyder det inte något gynnsamt år. När
ekarna har blad före maj månads ingång,
kan man vänta en vacker och fruktbar sommar. Faller
lövet tidigt från träden, får man
en vacker efterhöst och milt väder, men blir det
sittande ända in i november, förestår en
lång vinter. Då skogen skiner svart, är
regn att vänta.
"KRITISKA DAGAR"
En del av oss har kanske hört talas om den framlidne
väderleksprofeten Falbs årliga förutsägelser
om s.k. "kritiska dagar", under vilka väderleksförhållandena
skulle komma att visa sig mer än vanligt ogynsamma.
Falb är emellertid ingalunda den förste, som sysslat
med dylika beräkningar. Redan de gamla stjärntydarna
ansåg vissa dagar för synnerligen olycksbringade,
och en av dem, den berömde Tyge Brahe, har lämnat
en förteckning på så farliga dagar. Efter
honom kallar vi också en riktig olycksdag för
en "tykobrahedag".
Det är utan tvivel från astrologerna, som vår
bondepraktika hämtat sina s.k. förkastade dagar.
De människor, som blir sjuka på någon av
dessa dagar, får antingen snar bot eller också
aldrig. På sådana dagar bör inte heller
förlova sig, hålla bröllop, flytta ut eller
in, lämna eller ta tjänst, begynna en resa eller
öppna en rättegång. I annat fall hotar olycka,
besvärligheter, fattigdom, förlust och undergång.
De "kritiska dagarna" är följande:
1,2,4,6,11,12 och 19 Januari / 11,17 och 18 Februari
1,4,14 och 15 Mars /10,17 och 18 April /7,15 och 18 Maj
6 Juni. /17 och 21 Juli / 2 och 10 Augusti / 1 och 18 September
6 Oktober / 6 och 18 November / 6,11 och 18 December
Källa http://www.prager.nu/bonde.html
|